Adventsvandring i Kronoskogen
– 30 november

Nytt för i år var att den traditionella adventsvandringen utgick från järnvägsstationen i Ängelholm i stället för parkeringen i Sibirien. 23 deltagare hade samlats och Johan Brinck ledde vandringen som han gjort de senaste åren.

Till en del gick den ”Ottos runda” ner till Sibiriens parkering där deltagarna blev bjudna på glögg, pepparkaka och grillad korv vilket uppskattades efter en vandring på c:a 4 km.

Efter förtäringen var det dags att vandra tillbaka ungefär lika långt. Med tanke på senaste tidens väder var det ”toppenväder”, lite sol, vindstilla och någon minusgrad.

Text: Bo-Gunnar Edström
Foto: Dicte Helmersson

Politikerutfrågning om kommunens klimatmål
– 1 oktober

På frågan om miljö- och klimatfrågorna är tillräckligt prioriterade visade åtta av nio politiker rött kort, dvs de tycker de själva ska göra mer. Den enda som visade grönt påpekade dock att han inte heller tycker att kommunens klimatarbete ska stagnera.

Fullsatt hörsal när politikerna frågades ut vad de gör för klimatet i Ängelholms kommun.

Ängelholmarna är intresserade av den lokala miljö- och klimatpolitiken. Hörsalen i Järnvägens Museum blev mer än fullsatt när partirepresentanterna frågades ut under ledning av moderator Cecilia Nebel.

Kvällen inleddes med en lägesrapport globalt och nationellt. Den gjordes av Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Ingen kunde undgå att förstå att läget är allvarligt. Koldioxidutsläppen fortsätter öka, trots att vi vet att vi måste minska dem. Läget är kritiskt, tiden knapp, vi måste agera NU.

Därefter bröts målen ner till lokal nivå. Ängelholm har halkat ner på rankingen av bästa miljökommun till plats 134 av 290. (Helsingborg ligger på första plats.) Cecilia Nebel gick igenom förbättringsområden Ängelholms kommun har att ta tag i. Till exempel att ha ett miljö- och klimatperspektiv vid alla upphandlingar, att införa en fossilfri fordonsflotta i kommunen och att skydda grönområden.

Varje parti fick två minuter att presentera vad de vill göra för klimatet. Väldigt olika saker togs upp, allt från plusenergihus, solceller, minskat matsvinn och återplantering av träd till samarbete över partigränserna. Markku Rummukainen konstaterade att många kommuner kämpar med samma saker. Det viktiga är att ha en helhetsbild av kommunen, så att summan av alla åtgärder faktiskt blir en minskning av koldioxidutsläppen.

Högstadieeleverna Hanna Lindqvist och Emmy Nilsson höll ett brandtal som fick publiken att tåras.

Högstadieeleverna Hanna Lindqvist och Emmy Nilsson höll ett brandtal som fick publikens ögon att tåras. Det är ju de som ska ta över vad vi lämnar efter oss. 2050 låter långt bort för oss, men då är Hanna och Emmy bara 45 år…. ”Vi har planer, vi vill ha familj!” påpekade de och citerade Albus Dumbledore från Harry Potter-böckerna: ”Dark times lie ahead of us and there will be a time when we must choose between what is easy and what is right.”

Under utfrågningen kom alla partier till tals. Politikerna verkade överens om att det inte görs tillräckligt och att man borde samarbeta mer. De flesta ansåg att det är ett intressant förslag att göra en koldioxidbudget. Jan-Erik Bengtsson (L) invände dock att det bara blir en skrivbordsprodukt och Patrik Ohlsson (SD) menade att man behöver få koll på var utsläppen kommer ifrån. (Att ta reda på det ingår dock i en koldioxidbudget, så SD kanske kan tänka sig att vara med på det ändå.) Flera ansåg att det är viktigt att ta klimathänsyn vid upphandlingar och Robin Holmberg (M) påpekade att den nya upphandlingspolicyn ska ge förutsättningar för detta.

Få partier trodde att kommunen skulle hinna göra kommunens fordonsflotta fossilfri till 2021, vilket är kommunens mål, men flera menade att några år senare borde det gå. På frågan om hur beslutet att bygga Pytteleden passar ihop med en aktiv klimatpolitik svarade flera politiker att Pytteleden inte är en åtgärd för klimatet, utan för trafikmiljön i centrum och att det kan bli så att den leder till ökad trafik, men att denna trafik bör vara fossilfri. Lars Nyander (S) föreslog att åtgärderna i Ängelholmspaketet skulle göras i omvänd ordning, så att gång- och cykelvägarna förbättras först och Pytteleden byggs sist, ifall den fortfarande behövs.

När publiken fick ställa frågor blev den en blandning av Kronoskogen, Pytteleden, skräpplockning och europeiska landskapskonventionen.

Text: Helena Bévengut-Lasson och Karin Stenholm
Foto: Kristin Johansson och Helena Bévengut-Lasson

Höst med Natursnokarna – 29 september

Natursnokarna i Ängelholm har haft en höstträff! Sammanlagt var vi 5 barn (varav yngsta 8 månader) och 5 vuxna som träffades och pratade om hösten, var kreativa och gjorde en hösttavla och lekte flera roliga lekar tillsammans.

En intressant insekt stötte vi på också, flera sådana satt på min ryggsäck som låg under en björk. Förmodligen är det en fröskinnbaggenymf som lever av björkfrön. Vi slapp regnet och hade det riktigt mysigt tillsammans, stort tack till alla som kom!

Text: Marja Nordin

Klimatkris – 27 september

Hela världen manifesterade för klimatet fredag 27 september. Så även i Ängelholm där regnet öste ner.

Uppskattningsvis kom hundra personer under de tre timmar som Klimatmanifestationen varade utanför Stadshuset.

Hanna Lindqvist från klass 9 och Karin Stenholm från Naturskyddsföreningen höll tal. En femteklass från Montessori hade haft ett projekt om Greta Thunberg och klimatet hela veckan och avslutade med manifestationen.

Många deltagare hade egna plakat med sig. ”Jag måste kunna säga till mina barn att jag inte blundade och var tyst” stod det t ex på ett. ”Parents for future” på ett annat.

Text: Helena Bévengut-Lasson

Vandring i Kronoskogen – 21 september

Vi var ca 20 personer som under ledning av Cajza Eriksson vandrade genom Kronoskogen. Vi såg orörd skog med biologisk mångfald och vi gick även genom en ”tall-åker” och olika slags kalhyggen.

Naturskyddsföreningen arbetar för att skyddet av skogen ska förbättras genom att den blir naturreservat.

Text: Helena Bévengut-Lasson

Vandringens dag – 14 september

Vandringens dag är en ny aktivitet som Svenska Turistföreningen (STF) infört i hela Sverige och dagens vandring var ett samarrangemang mellan STF Bjäre Åsbo och Naturskyddsföreningen i Ängelholm. Vi gick på Örjabäcksleden mellan Strövelstorp och Ausås. 16 personer (varav 11 kvinnor) deltog.

Anders Nilsson från Byalaget i Strövelstorp inledde med att berätta om Örjabäcksleden och dess tillblivelse för ca 20 år sedan. Han berättade även om Örjabäcken och restaureringen som gjorts och görs för att förbättra för djur- och växtliv i och runt bäcken.

Kalle Lind guidade på Ausås museum och vi besökte även Greens fruktodling.

Bra vandrarväder var det – men blåsigt.

Text: Bo-Gunnar Edström

Klimatförändringar ur ett polarforskarperspektiv – 9 september

Björn Dahlbäck visade dagsfärsk forskning från Arktis och Antarktis.

Sverige är en betydande nation i polarforskning mycket tack vare våra unika isbrytare som är vetenskapligt utrustade. Genom att borra flera kilometer ner i istäcket kan forskarna få upp luftbubblor som är 800 000 år gamla och fram till modern tid. Det visar oss att koldioxhalten i luften aldrig varit högre än i dag, inte under någon period de senaste 800 000 åren.

Björn Dahlbäcks tips vad vi som enskilda individer kan göra själva för att inte deppa ihop är att 1) lära sig mer om klimatförändringar, 2) prata om det, t ex med politiker, 3) tänka på hur vi reser, 4) sluta äta kött, 5) konsumera mindre.

Björn Dahlbäck var tidigare chef för myndigheten Polarforskningssekretariatet och har marinbiologisk forskningsbakgrund.

Text: Helena Bévengut-Lasson

Batnight – 31 augusti

Vid mörkrets inbrott en lördagskväll samlades 45 personer för att spana efter och lyssna på fladdermöss nere vid Tullakrok.

Kvällens ledare Thomas Johansson inledde med att dela med sig av intressant fakta om de mytomspunna djuren för att därefter dela ut detektorer så vi själva kunde ratta in ljuden från olika sorters fladdermöss som sänder ut på olika frekvenser.

Fördelen med att ha hög frekvens på ljuden är att man kan få eko tillbaka från små föremål – ju högre frekvens desto finare känslighet. Nackdelen är att höga frekvenser snabbt tunnas ut i luften och därför blir räckvidden mycket kort. De är alltså ganska närsynta, eller snarare ”närhörda”.

I Sverige finns 17 regelbundet förekommande fladdermusarter, och av dessa är 4 uppsatta på den senaste rödlistan.

Text och foto: Helena Bévengut-Lasson

De vilda blommornas dag – 16 juni

Söndagen den 16 juni var det dags för de vilda blommornas dag, ett ideellt arrangemang som sedan starten 2002 går av stapeln årligen i alla Nordens länder.

I Ängelholm skedde en floravandring under ledning av Ann-Louise Andersson och Martin Löfdal. Platsen för vandringen var Järnvägsparken, mittemot Ängelholms järnvägsstation.

Dagen bjöd på soligt och varmt väder. På vandringen deltog, förutom de två nämnda, 11 människor och en hund.

Under vandringen såg vi bla gatkamomill, harklöver, svartkämpar hundäxing och stormåra.

En park mitt i staden kan vid en snabb anblick bara tyckas bestå av gräsytor och lite träd. Men vid en närmare titt visar det sig växa mycket mer än så. Inom en tänkt cirkel med en genomsnittlig radie av ca 60 meter, hittade vi ungefär 50 arter av växter.

Läs ett längre referat här.

Text: Martin Löfdal

Vad vill vi med Kronoskogen? – 22 maj

Den biologiska mångfaldens dag 22 maj tyckte Skogsgruppen inom Naturskyddsföreningen var en lämplig dag att diskutera vad vi vill med Kronoskogen framöver.

Diskussionskvällen leddes av Cajza Eriksson och Tor Udd från Naturskyddsföreningens skogsgrupp. Deltagarna ombads skriva ner sina förslag och tankar på papper för en gemensam diskussion innan skogsgruppen redovisade sina tankar och idéer.

Sammantaget kan man säga att det rådde stor enighet om skogens bevarande och skydd för framtiden. Det efterlystes en diskussion om dessa frågor, initierad av politikerna. Varför inte öppet samråd med Ängelholmarna i ett tidigt skede?

Läs ett längre referat här.

Text: Anna-Stina Arnrup

Global Strike for Future – 24 maj

Fredagens klimatmanifestation var lite regnig vilket kanske fick några att stanna hemma. Ett värmande gäng var vi och vi kommer inte ge upp.

Två av deltagarna, Emmy och Hanna, läste upp en uppmaning till våra politiker – imponerande och tänkvärt:

”Vi är många unga i Ängelholm som försöker göra gröna val i vår vardag. Men vad spelar det för roll om vi väljer att ta en papperskasse istället för en plastkasse när vi handlar? Vad spelar det för roll om vi väljer falafel istället för köttbullar? Ja, vad spelar det för roll om våra politiker ändå knuffar oss med huvudet före mot en klimatkris?

Vi inser att våra små vardagsval är viktiga. Men. Vi är fortfarande unga och vi behöver att de vuxna också tar sitt ansvar. Vi behöver att dagens politiker tar sitt ansvar ända tills den dag då vi är redo att ta över.

Vi står här utanför er arbetsplats idag för att tala om för er, en gång för alla, att vi bryr oss. Vi tänker inte stå och glo medans politiker sopar klimatkrisen under mattan. För när det är vår tur att ärva jorden kommer vi tvingas lyfta på den där mattan och stå öga mot öga med allt vad dagens politiker har förträngt. Det finns ingen anledning för er att sluta bry er om oss. Vi ser problemen klart och tydligt då det är vi som kommer behöva hantera dem. Vi har inte samma möjlighet att sopa skiten under mattan. Vi bryr oss om vad ni som politiker gör. Vi bryr oss för att det är oss som det berör.”

Text och foto: Kristin Johansson

Vad vill vi med Kronoskogen? – 22 maj

Den biologiska mångfaldens dag 22 maj tyckte Skogsgruppen inom Naturskyddsföreningen var en lämplig dag att diskutera vad vi vill med Kronoskogen framöver.

Diskussionskvällen leddes av Cajza Eriksson och Tor Udd från Naturskyddsföreningens skogsgrupp. Deltagarna ombads skriva ner sina förslag och tankar på papper för en gemensam diskussion innan skogsgruppen redovisade sina tankar och idéer.

Sammantaget kan man säga att det rådde stor enighet om skogens bevarande och skydd för framtiden. Det efterlystes en diskussion om dessa frågor, initierad av politikerna. Varför inte öppet samråd med Ängelholmarna i ett tidigt skede?

Läs ett längre referat här.

Text: Anna-Stina Arnrup

Vilda ätliga växter – 19 maj

Vi plockade, luktade, smakade och lärde oss känna igen en mängd olika vilda växter. Antingen var de nyttiga att äta eller bra som medicinalväxter.

Angelina Hjelm lotsade oss imponerande kunnigt genom detta naturliga skafferi som vi har omkring oss. Vi behöver inte betala ett par hundra kronor för ett kilo spenat när vi kan plocka motsvarande mängd kirskål på fem minuter, helt gratis.

37 personer blev inspirerade och klokare under denna tre timmar långa vandring i ett soligt Magnarp.

Text och foto: Helena Bevengut-Lasson

Natursnokarna mötte våren – 12 maj

Natursnokarna i Ängelholm träffades med tema vårtecken och småkryp.

Vi var totalt 8 barn (yngsta 4 mån!) och 8 vuxna och tillsammans letade vi vårtecken, småkryp, lekte och avslutade med stubbsittning – en övning som handlar om att använda alla sinnen och bara vara i naturen.

En lyckad träff, tack alla som var med!

Text och foto: Marja Nordin

Kronoskogen, tema skogens historia – 4 maj

Johan Brinck är både natur- och historiekunnig och en vandring med Johan som guide blir fylld av historiska fakta och anekdoter likaväl som man får en trivsam naturupplevelse.

Lördagen den 4 maj var vinden kall men inne i skogen kunde vi ca femton vandrare lugnt lyssna på Kronoskogens historia under de senaste 250 åren. Innan dess hade den gamla skogen, främst bestående av attraktiva ekträd, skövlats och sandjorden utsatts för stark erosion med sandflykt som följd. 1739 kom ett regeringsbeslut om skyddsplantering av skog och expertis tillkallades från Danmark och Holland.

Planteringsarbetet pågick i nästan hundra år. Till att börja med tvingade man sanden att bilda långa åsar med hjälp av gärdsgårdar. På åsarna /ryggarna planterades sandrör och strandråg. Detta täcktes med tång och snart kom gräset upp. Gräset skördades och användes som hö.

Först senare började man med trädplanteringen. I det första skedet var det bjärebönderna som ålades planteringen, senare växte en ny yrkesgrupp fram, planteringsvårdare som förutom planteringsarbete även hade ett tillsynsansvar över skogen.

Johan berättade att det var dryga straff för den som gjorde åverkan på skogen, t ex genom att fälla träd för eget bruk. Det berättas om en änka som ådömdes att betala 6 riksdaler i böter eller att sitta av straffet på vatten och bröd i 29 dagar.

Ett försök att hitta en kolfyndighet har också gjorts i Kronoskogen. I den östra delen grävdes ett hål 40 m djupt utan resultat och därefter borrades ner till 100 m även det utan att någon kolfyndighet upptäcktes. Hålet vattenfylldes snabbt och blev ett spännande men farligt tillhåll för äventyrslystna barn. Det fick namnet Häxans Håla – kanske i hopp om att skrämma barnen därifrån.

Mer att läsa om Kronoskogen finns under menyn utflyktsmål. En informationsfolder om skogen med en bra karta finns att hämta på Turistbyrån.

Text och foto: Anna-Stina Arnrup

Påskvandring, tema Kronoskogens mångfald – 19 april

På långfredagen den 19 april ledde Cajza Eriksson en vandring med fokus på vad som behövs för att ge mångfald i en skog och vilka förutsättningar och möjligheter som finns i Kronoskogen.

Bla diskuterades död veds betydelse för biologisk mångfald, om vad som karaktäriserar naturskogar och om hur det moderna skogsbruket påverkar skogens organismer.

Dessutom presenterades Naturskyddsföreningens idéer kring Kronoskogen i framtiden.

Läs ett längre referat här
Se artikel i HD/NST här

Foto: Per Muhr

Workshop på temat skog – 30 mars

Lördag 30 mars hade Naturskyddsföreningen en workshop med tema Kronoskogen i anslutning till Earth hour. Mellan 14.00 och 18.00 hade vi öppet i Gamla Rådhuset.

Vi hade hämtat gallringsrester och grankottar från Kronoskogen och från några andra ställen. Vi erbjöd björksly och annat naturmaterial plus borrmaskin och andra bra att ha verktyg.

Över 40 personer, i alla åldrar, kom och tittade och gjorde korgar, gubbar, gummor, troll, konsthantverk, vindlekor och vispar. Vi hade det väldigt trevligt allihop.

Sen blev det en paus innan vi höll öppet igen 19.30-21.30.

Då öppnade vi en fin utställning med det vi gjort plus att alla som ville fick göra braständare av grankottar och bivax. Under kvällen kom ytterligare ett drygt 20-tal personer och besökte oss. När ljuset släcktes ner fick vi göra braständare och ta emot besökare i stearinljussken.

Vi som var ansvariga för det hela var Gisela Jansson, Anna-Stina Arnrup samt Anne och Tor Udd

Text och foto: Tor Udd

Naturnära skogsbruk – 26 mars

Tisdagen 26 mars anordnade föreningens skogsgrupp ett föredrag av Martin Jentzen från Plockhugget om naturnära skogsbruk. Ett 30-tal intresserade hade kommit för att lyssna i Torgrummet på biblioteket.

Martin hävdade bl.a. att dagens plantageskogsbruk med kalhuggning, hyggesplöjning, följande plantering av bara ett trädslag, oftast gran, leder till ett utarmat landskap och är knappast hållbart på sikt. Det behöver kompletteras med eller ersättas av ett mer naturanpassat skogsbruk. Detta måste utgå från de naturliga förutsättningar som finns på platsen och från klimatet. Insatserna minimeras och skogens inneboende dynamik gör merparten av arbetet. Det är dyrt och onödigt att gallra, röja, kalhugga och plantera. Rätt träd hamnar på rätt plats när de själva får avgöra var de vill växa. Mångfald och god ekonomi uppnås parallellt. Det är bättre att arbeta med naturen än mot den.

Fortsätter dagens utveckling kommer vi om ett antal årtionden bara att ha ensartade, sterila plantageskogar med gran eller tall i räta led på majoriteten av den produktiva skogsmarken. Endast i mindre reservat här och där, kommer det att finnas naturlig skog kvar. Ska vi kunna hejda denna utveckling måste större arealer av den produktiva skogen börja brukas på ett mer naturnära sätt. Naturreservaten räcker inte och konventionellt skogsbruk, även om det är FSC certifierat, medför för stora skador i skog och mark.

Martin hade också med sig sin bok ”Skogspraktikan – varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk”. Den kan rekommenderas.

Text: Per Muhr
Foto: Thomas Wallin

Workshop på temat skog – 24 mars

Gamla Rådhuset fylldes av kreativitet och skapande under några timmar på eftermiddagen under ledning av hållbarhetsdesignern och slöjdaren Monica Palmqvist. Ett tjugotal kreativa deltagare tog sig an det material som stod till buds; vackra pinnar från skogen och stranden, tjärdoftande snören, färggranna små trädetaljer och lite glitter. Det designades, borrades och skapades vackra mobiler, krokar, gubbar och en fin påsktupp. Koncentrationen var på topp och resultaten likaså.

Workshopen fortsätter lördag 30 mars kl 14-18 med Tor Udd och Gisela Jansson som ledare.

Skräpplockning och årsmöte – 24 mars

Med start utanför Folkets Hus gick ca 20 personer en promenad och rensade samtidigt upp skräp som annars till sist skulle hamna i våra vattendrag.

På årsmötet kom 16 personer. Anders Svensson utsågs som ny ordförande i Naturskyddsföreningen Ängelholm. Nya i styrelsen är också Kent Lindqvist, Martin Löfdal och Susanne Danielsson.

Klimatmanifestation – 15 mars

Som en av 2052 platser runt om i världen manifesterade Ängelholm idag för klimatet.

Sri Lankas vilda vackra natur – 5 mars

Biolog Thomas Johansson har ett stort engagemang i att bevara Sri Lankas regnskog. Han berättade entusiasmerande för 30 åhörare om växter, vilda djur och vacker natur i Runakandas regnskog. Vi fick se bilder och filmer på ovanliga arter. Och på slutet fick vi även se att de bidrag Ängelholmarna skänkt tidigare har gjort stor nytta för Friends of Biodiversities naturvårdsarbete. Centret jobbar för att bevara och undervisa om regnskogens betydelse. Pengarna går oavkortat till det som behövs mest, tex en dusch, undervisningsmaterial och nyplantering. Kikarna som föreningen fått från Ängelholm används flitigt för att äntligen kunna se fåglarna på nära håll.

Rädda Jorden – Rena Rönne Å – 28 februari 2019

”Rädda Jorden och Rena Rönne å” lockade nästan full hörsal i Biblioteket. De c:a 150 personer som kom fick både mingla med klimatsmarta Taco Boats med falafels och lyssna på 4 högintressanta föredrag om nya klimatsmarta sätt att odla och möjligheter bygga på annan mark än åkermark.

Eko-bonden Josef Appell från Höja odlar utan att plöja och håller marken grön året om genom att odla särskilda mellangrödor efter skörden. Före sådd på våren dödar han både mellangröda och ogräs med en särskild ”gåsfotsharv”.

Fredrik Krokstorp från Mörarp odlar också mellangrödor men slipper använda fossil energi, arbete, traktor och harv för att få bort ogräs och mellangrödor. Krokstorps gård odlas konventionellt och kan använda de godkända kemiska medel som finns.

Av Sven Erik Svensson – forskare från SLU – fick besökarna höra om att plogfritt och mellangrödor inte bara hindrar jorderosion och näringsläckage och att mellangrödorna dessutom kan ge gödsel och biogas. Odlar man plogfritt med mellangrödor blir man dessutom klimatsmart. Varje hektar mark kan suga i sig över 1 ton koldioxid visar forskningen. Och det till ett värde av över 1 000:- /ha – om man räknar efter vad koldioxidskatten kostar dem som släpper ut lika mycket. Det här sättet att odla – som också kalla Conservation Agriculture ger alltså vinster för alla.

Anders Larsson – också han från SLU – berättade om hur mycket vatten som alla hårdgjorda ytor under köpcentra, bostäder och logistikcentra tvingar oss att ta hand om – och hur mycket jordbruksmark som dessutom försvinner under asfalt, plåt och betong. Och egentligen helt i onödan. Anders Larsson visade att hela Skånes befolkning skulle kunna fördubblas utan att man bygger på en enda hektar ny jordbruksmark. De utredningar som gjort visar att det finns tillräckligt med outnyttjad eller dåligt utnyttjad mark inom och nära tätorterna i Skåne för att klara hela den uppgiften. På köpet skulle vi dessutom får mycket trivsammare städer och byar – och bevara den allt värdefullare åkermarken.

Text: Peter Sylwan

Hur ska vi lyckas hålla Rönne Å ren?

Vi tittar efter rovfåglar och gäss – 10 februari 2019

Dagens vinterfågelexkursion under ledning av Thomas Wallin gick från Ängelholm med stopp vid Utvälinge, Stureholm, Svedberga kulle och Tursköp. 35 skådare fick se två havsörnar på Själrönnen och bland en flock knipor utanför Sandön två vackra salskrakhanar.

En flock vitkindade gäss flög över viken och en storspov sågs en kort stund vid Sandön. Vid Bjärbolund/Stureholm syntes en stor flock sångsvanar och mängder med gäss ute på fälten. Bland bläs-, grå- och kanadagäss hittades några tundrasädgäss. Fem sånglärkor flög förbi. En havsörn och en glada sågs passera på långt avstånd.

Fika intogs vid Svedberga kulle tillsammans med livligt ”sjungande” nötväckor. På hemvägen sågs ytterligare två havsörnar vid Tursköp och ännu flera gäss. Förutom fåglar såg vi dovhjortar, rådjur och harar.
Vid pennan
Jan-Erik Bengtsson

Öppet Hus – 9 februari 2019

Ca 70 personer besökte Torgrummet i Stadsbiblioteket och tog del av vad Naturskyddsföreningen Ängelholm gör. Representanter från Klimatgruppen, Havsgruppen, Natursnokarna och de nybildade Skogs- och Bi-grupperna, var på plats och kunde berätta om olika projekt och engagemang. Man kunde bland annat beräkna sin klimatpåverkan, prova olika sorters honung, se vad det finns för djur i Skälderviken, engagera sig i Kronoskogen, och lära sig känna igen olika djurs bajs.